Gårdagens predikan i Korskyrkan
Den handlade om vår identiet som “sända” kristna. Jag hävdar att vi begränsar Gud och ger oss själva en för liten utmaning att jobba med, när vi ställer oss själva och vår egen upplevelse av Gud i centrum. Kan det vara därför som så många lämnar kyrkorna just nu? Och särskilt unga människor i 15 årsåldern (Enl EFK-ung s nyhetsbrev) Är självcentreringen och måbra-kristendomen huvudorsaken till att vi liksom Petrus sjunker, eftersom vi ser först och främst på våra egna omständigheter?
Jesus sände sina lärjungar att vinna hela världen och sade att de skulle vittna om honom till jordens yttersta gräns. Jag tror att vår djupt inneboende längtan efter att vinna, att vara betydelsefulla, att vara unika och originella, och göra det ingen annan gjort, är en Gudomlig impuls, som går i uppfyllelse först när vi accepterar att vi är sända av Gud för att förändra världen genom att utbreda hans rike av rättfärdighet, frid och glädje. Det finns allmän och en unik mening med ditt liv. Den allmänna är att alla är kallade och alla kan bli sända. Den unika är att just du är unik och är unikt utrustad av Gud (begåvning, kunskaper, kompetens, språk, kultur, geografi, ekonomi etc…) för en unik sändning där du kan förmedla Gud rike till unika personer.
Jesus förändrar världen, en människa i taget. Det kan börja med dig. Om vi i Korskyrkan skulle vinna och träna en efterföljare var, varje år, som sedan gör detta i sin tur, så skulle vi nå hela Luleås befolkning inom 10 år. Det är tänkvärt!
2 Kor 5:19-20 “…han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. ..
